Ibland.....
Jag har, ända sedan jag var liten, varit enormt plikttrogen. Man vill inte svika någon. Så för mig att ställa in fler jobb, var i början otänkbart. Men jag inser att jag var i fullständig chock de första dagarna och insåg inte smärtan som detta skulle innebära. Ett par dagar efter mammas bortgång hamnade jag i en sorg som inte går att beskriva. Jag trodde inte att det gick att gråta så här mycket. Därför blev det att jag ställde in ännu fler jobb, bl.a underbara Rix Morron Zoo-intervjun som de nämnt så mycket på fredagen att jag skulle komma och hälsa på dem på måndagen. Jag är så ledsen att jag inte kunde komma, men ibland är man inte mer än människa. Tusen tack till redaktionens förståelse för min avbokning. Överhuvudtaget har det varit en fantastisk förståelse för samtliga jobb jag behövt ställa in eller skjuta på till senare. Är så tacksam för detta.
Ringde till Barbro, allas våran Lill-Babs häromkvällen och bölade och frågade "hur hanterar jag detta allra bäst? Det känns som om jag gråter och sörjer ihjäl mig" Hon och jag är ju ganska lika i vårat förhållningssätt till jobbet; vi jobbar väldigt mycket, men vi gör det för att vi älskar vårat jobb och får styrka och energi av musiken och publiken. Hon har dessutom, precis som jag nu, en mamma som gått bort och som betydde så oerhört mycket för en. Barbros svar var så klokt; "var glad att du kan känna sorg och smärta och längtan av kärlek. Det är inte alla som kan det". Ja, så är det nog. Det här kommer att ta tid att läka men det är nog sunt att gråta ut allt och tillåta kroppen att tampas med en olidligt smärtsam sorg. Tiden läker alla sår sägs det och nu gäller det bara att hitta en balans mellan att vara hemma och hantera sorgearbetet samtidigt som jag känner att jag måste ut och jobba för att inte drunkna i sorgen. Musiken, publiken och mitt jobb gör mig så oerhört lycklig.
Det har varit så viktigt att få den här korta time-outen. I förrgår gigade jag dock på Rival. Jag trodde aldrig att jag skulle orka genomföra det, men jag är så otroligt glad att jag gjorde det. Vilken FANTASTISK publik! Så otroligt mycket kärlek i luften och så mycket livskraft jag får av detta jobb. När jag kom hem grät jag av lycka! Det är ett evinnerligt lipande på fru Grönvall just nu. Hur mycket vätska finns det i kroppen egentligen?
Alla skulle få ha ett jobb där man kan få så mycket omtanke, som jag får i mitt jobb av fans, publik, medarbetare och vänner. Tänk alla som har sorg och måste gå tillbaks till ett jobb som de inte trivs med eller där de inte känner sig uppskattade. Jag är så lyckligt lottad.. Jag vet att mamma inte hade velat att jag skulle ställa in något. Nu blev det så ändå, men nu börjar jag bit för bit komma tillbaks till vardagen. Det här sorgearbetet kommer att ta tid, det har jag insett. Återigen tusen, tusen tack för allas eran support. Jag längtar att få stå på scenen och sjunga ut all den kärlek och glädje som min älskade lilla mamma gav mig. Hon var alltid så stolt över mig. Nu är det jag som får säga; "Wow! Vad jag är stolt över min lilla fina mamma!"
du är en stark kvinna nanne det tycker jag och vill ge dig allt kärlek. jag såg lite av det från söndag i nanneonline.blogg.se du var så jävla grym där. jag kommer alltid stå bakom dig vad än händer du är bara en underbar och fantastisk människa som jag känner i världen. du får ta den tid du behöver nanne. vi ses på lördag puss och kram tills den dagen kommer det är bara 4 dagar kvar men käns som det är evigheter kvar. älskar dig nanne.