Utkast: Det går ...
Dagarna rinner iväg och just nu är det nya stiftelsen som är mitt hjärtebarn och som tar enormt mycket tid.
Ska nu försöka summera de senast dagarna:
*
Var i Göteborg förra onsdagen för att se gen.repet på "Kuta och kör" med bl.a Thomas Petersson.
Innan gick vi på restaurangen La Cucina Italiana. Åh, vilken fantastisk mat och restaurangen var
otroligt mysig. Pietro lagar mat med otrolig kärlek. Hur fantastiskt är det inte att få huvudrätten som
är gudomligt god och som visar sig vara baserad på "Pietros mammas recept när han var liten".
Det är underbart med eldsjälar och han är definitivt full av kärlek till matlagningen. Själv är jag
lika kär i att äta mat av alla dess slag! Mat - MUMS!!!!!
Föreställningen med Thomas och co. var jätte kul!!! De var lysande i sina roller. Därefter hade vi föreställning på Rondo med Vild-showen torsdag, fredag och två föreställningar på lördagen (15.30 & 21.20). Galet härlig stäming på samtliga gigs. Tänk att få uppleva något sånt här. Det är helt overkligt häftigt. Publiken står upp och dansar mellan borden mot slutet av showen varje kväll och stämningen är sagolikt mäktig.
I onsdags var jag och Peter i Lidköping och tittade på Lill-Babs show. Hon är helt outstanding på scenen. Att kunna göra så tvära kast mellan humor och allvar är unikt. Att dessutom ha ett pärlband av hits som hon har är unikt!
Vi bodde på samma hotell och på kvällen satt vi uppe och pratade länge, vilket vi aldrig fått tillfälle till innan, Vi har då bara setts i förbifarten. Vi hade super mysigt tillsammans och hade, från att vi knappt kände varandra innan, hur mycket som helst att prata med varandra om . Lill-Babs är en av de mest fantastiska och unika personer jag någonsin mött. Hon är helt enkelt ett guldkorn i våran värld.
*
Som flera av er redan vet, så är jag ambassadör för stiftelsen "Min Stora Dag" som har till uppgift att stötta svårt sjuka barn och uppfylla deras önskedagar för att söka skingra deras tankar under tuffa behandlingsperioder och väntan på många gånger svåra operationer. I torsdags åkte jag dit tidigt på morgonen för att hinna träffa många av barnen på Sahlgrenska Sjukhuset i Göteborg. Här är några av barnen jag mötte;
isabelle....
Anna-Stina......
Olle......
....och Ellinor, som jag vill skicka en särskild hälsning till. Hon har i 7 månader
varit instäng i sitt rum, i väntan på ett nytt hjärta, och pga infektionsrisken får
hon under denna tid inte leka med andra barn. Jag träffade henne på sjukhuset
för ett par månader sedan och det gör mig ont att se att hon fortfarande är kvar,
för det innebär att hon ännu inte fått det nya hjärtat som hon så länge väntat på.
Hon har gjort så oerhört mycket fantastiska pärlpyssel, teckningar etc under
alla dessa månader och har framförallt en så beundransvärt kämparandra
och positiv inställning. Ellinor är min hjälte!!!!
På Barnavdelningen på Sahlgrenska Sjukhuset har de otroligt fina rum och
avdelningar för att hitta förströelse för barnen. Här är jag inne i ett avkopplings-rum
som är till för barnen och dess anhöriga. En mormor skrev i gästboken i det här
rummet; "här får jag möjlighet att gråta ut i min ensamhet över mitt barnbarns
situation och min maktlöshet över att inte kunna bota och hjälpa henne.
Jag gråter ut en stund, somnar i musiksängen och vaknar och känner att
jag fått tillbaks lite styrka". Det här är ett rum som alla sjukhus behöver!
*
Tvära kast - över till nåt mycket oviktigare men ändå frustrerande:
Gör dubbla föreställningar på fredagen, är tillbaks på hotellrummet kl. 01.30.
Kliver upp igen kl 06.45. Ut till till flygplatsen (Landvetter) och planet till
Köpenhamn går kl. 09.30. Landar 40 min senare på Köpenhamns flygplats,
då jag ska uppträda i Trelleborg kl 16.00..... MINA RESVÄSKOR MED
SCENKLÄDER, SKOR OCH SCENSMINK ÄR BORTA!!!! Vi är två
personer från detta flyg som blivit snuvade på våra väskor. Den andra
personen är en kir. läkare, som har operationer att göra under dagen
och hans laser-/operationsverktyg ligger i väskan, då han inte får ta med
sig det i handbagaget. Det tog 2 timmar att spåra var väskorna var
(dvs kvar i Göteborg) och lösa hur jag och läkaren skulle få våra väskor.
De skulle köra väskorna i bil till Trelleborg och Malmö. Det skrämmande är
att se på Köpenhamns flygplats, hur många väskor som ligger kvar på
rullbanden för att de har hamnat fel och detsamma gäller insamlingen av
bortkomna väskor. Att bli utan sin väska kan bli katastrofalt, pga medicinska
skäl eller yrkesmässiga. Ändå händer det hela tiden dagligen på varje
flygplats! Om en egna företag sköttes på samma sätt så skulle man ha
varit konkursmässig.....men flygplatserna verkar inte känna behov av att
se över sina katastrofala försumningar av resväskor, dagligen.
...kollar berget av bortkomna väskor i bakgrunden....-
...och här är andra som har skjutsats åt sidan.....många deppade resenärer
som står utan sina väskor runtom i världen med andra ord, utan sina kläder,
mediciner, neccesärer....
Kl. 16.00 började giget med Söderslätts Musikkår. Paniiiik - inga scenkläder, skor
och smink......jag ser ut som en oglamourös zombie.....Får låna smink av
några av tjejerna i orkestern och 5 (!) minuter innan giget så anländer
äntligen väskorna....på med scenkläderna och tacksamt byter jag ut höstbootsen
mot scenskor....... LET THE SHOW BEGIN! Blåsorkestern är fantastiska
och ger nya dimensioner till mina låtar.....
Strax innan giget får jag mat......åååååh. vad gott! Jag är ju konstant hungrig! ;-)
Efter giget åker jag till Dannegården och bor där över natten. Vilken fantastisk
mysig miljö. Tusen tack till personalen på Dannegården. Maten, servicen
och miljön är helt sagolik. Så otroligt mysig.
Nu är det läggdags. Puss och nattinatti.......Zzzzzz.......
PS: Se "Världens Konflikter" på svt.....ger en enorm tacksamhet över det vi har
i våra i-länder och i jämförelse med det är ett bortglömt bagage blahablaha....